« oktober 2004 | Main | december 2004 »

november 30, 2004

Manifest för integritet

Integritetsfrågor sträcker sig långt utanför marknadsföringens gränser. Lagom till att EU:s justitieministrar träffas i veckan för att diskutera långtidslagring av personlig information publicerar Pär Stöm, Sveriges mest intressanta expert inom IT, sitt "Manifest -04 för integritet".

Pär Ström är kritiskt till det förslag om att lagra personlig information som nu diskuteras och menar att det strider mot Europakonventionen. Vi går mot ett storebrorssamhälle.

I senaste numret av Big Brother Bulletin (15 november 2004) presenterar han "ett förslag till politiskt åtgärdsprogram i 16 punkter för att stoppa marschen in i det digitala övervakningssamhället". Han uppmanar dem som stöder programmet att kontakta Thomas Bodström genom att faxa den protestlista han tagit fram till justitiedepartementet (jag hittar inte listan på Pär Ströms hemsida, men kontaktar ni honom skickar han den säkert gärna till dig - kontaktinformation finns på www.atomerochbitar.se).

Pär Ström uppmanar att sprida manifestet. Och det gör jag gärna. Håller ni med så gör er röst hörd.

Manifest -04 för integritet


1. Automatisk övervakning ska enbart ske av misstänkta
Olika former av automatisk övervakning av identifierande karaktär ska bara få användas mot personer som är misstänkta för ett allvarligt brott. En följd blir exempelvis att säga nej till EU-förslaget om obligatorisk lagring av information om vilka vi ringer och epostar, var vi rör oss geografiskt med mobiltelefon, vilka internetsidor vi besöker med mera. En annan följd blir att säga nej till så kallad "automated law enforcement" (automatiskt polisarbete baserat på programvaror som går igenom elektroniska fotspår i jakt på eventuella brott).

2. Förbjud automatisk identifiering på allmän plats
En annan följd blir att ingen automatisk identifiering ska ske på platser dit allmänheten har tillträde. Det innebär exempelvis att övervakningskameror på allmän plats inte ska förses med ansiktsigenkännande eller annan identifierande teknologi, och att bilars nummerplåtar inte ska läsas in automatiskt på allmän plats på ett obligatoriskt sätt (bägge dessa företeelser finns i exempelvis Storbritannien och USA). Bilar är förvisso inte personer, men man kommer ofta en person mycket nära via hennes bil. På platser som inte är att beteckna som allmän plats, exempelvis i butiker, ska automatisk identifiering inte få göras utan aktivt medgivande från de berörda.

3. Inför principen att mängden elektroniska fotspår ska minimeras
Vi ska införa principen att så långt det är praktiskt möjligt ständigt sträva efter att minimera mängden identifierande elektroniska fotspår som människor lämnar efter sig i samhället. En lag bör stiftas om att detta ska beaktas vid alla förändringar i samhällets tekniska system, infrastruktur och regelverk. Ett "fotspårsperspektiv" ska genomsyra allt offentligt arbete (ungefär som regeringen har deklarerat att allt politiskt arbete idag genomsyras av ett "genusperspektiv"). Exempelvis innebär detta att eventuella biltullar ska utformas så att passager och betalningar kan ske anonymt, att "smarta kort" som färdbevis i kollektivtrafiken inte ska identifiera människor så att resvanor kan kartläggas och att kontakter med myndigheter via internet (den så kallade 24-timmarsmyndigheten) inte ska kräva identifierande inloggning annat än i situationer där det är nödvändigt.

4. Minimera användningen av unika identifikationsbegrepp
Användningen av så kallade unika identifikationsbegrepp, det vill säga metoder för att på ett standardiserat sätt identifiera en människa på nationell nivå (eller europeisk nivå), ska mimineras. Därmed bör vi exempelvis avstå från elektroniska så kallade medborgarkort (liksom fingeravtryck eller annan biometri) som är utformade så att de på ett standardiserat sätt ger tillträde till ett brett spektrum av tjänster i samhället. Vidare bör användningen av personnummer, vårt hittills viktigaste unika identifikationsbegrepp, minimeras. Reglerna för hur personnummer får användas bör skärpas, liksom kontrollen av efterlevnaden, eftersom personnummer idag många gånger används slentrianmässigt i situationer där det inte är nödvändigt.

5. Inför "integritetskonsekvensutredning" och "integritetsrevision"
Förändringar i offentliga och halvoffentliga system, liksom i samhällets infrastruktur, ska föregås av en "integritetskonsekvensutredning" i analogi med de "miljökonsekvensutredningar" som idag genomförs. Varje eller vartannat år ska en "integritetsrevision" genomföras - en genomgång och poängsättning av integritetens och anonymitetens ställning i samhället. Den ska göras av en betrodd, kompetent och oberoende part, och den ska omfatta såväl offentlig som privat sektor.

6. Utred lagstiftning om rätt till anonymitet i vardagslivet
Möjligheten till anonymitet är ett viktigt socialt skydd. Vi måste förebygga ett tänkbart framtida samhälle, som inte alls är osannolikt, där anonymiteten är utrotad - ett samhälle där det helt enkelt inte är möjligt att ta bilen till stranden eller ta en promenad och köpa kvällstidningen utan att det registreras i loggfiler och databaser både var man rört sig och vad man köpt. Vi bör därför utreda de juridiska möjligheterna att lagstifta om individens rätt att (om hon eller han så önskar) vara anonym vid grundläggande vardagsaktiviteter som exempelvis bilresor, resor med allmänna markbundna kommunikationer, inköp i vanliga butiker och vistelse på allmän plats. Kanske bör exempelvis butiker som vänder sig till allmänheten åläggas att acceptera minst ett betalningsmedel som bevarar anonymiteten (såsom kontanter). Kontanter är idag en mycket viktig anonymitetsskyddande företeelse.

7. Grundlagsskydda rätten att använda integritetsskyddande teknologier
Rätten att använda sig av kryptering, anonymisering av epost och surfande samt andra anonymitetsbevarande och integritetsskyddande teknologier (så kallade Privacy Enhancing Technologies, PET) bör skyddas i grundlagen. Det synsätt som lurar strax under ytan hos en hel del politiska beslutsfattare runtom i världen (inklusive Sverige), att egentligen borde ingen få ha några hemligheter för samhället, är auktoritärt och måste avfärdas.

8. Reglera automatisk avläsning av människors undermedvetna och annan särskilt påträngande teknologi
Teknologi som på något sätt läser av människors undermedvetna ska inom den offentliga sektorn inte få användas av andra än polisen, Säkerhetspolisen och säkerhetspersonal på flygplatser, och när det gäller polisen/Säkerhetspolisen bara vid konkreta misstankar mot en viss person om ett grovt brott. I den privata sektorn ska sådan teknologi bara få användas efter aktivt medgivande från de berörda. I situationer där individer kan förväntas känna sig pressade att ge ett medgivande, såsom vid anställningsintervjuer, ska teknologin inte få användas alls. Ett exempel på en teknologi av denna karaktär är automatisk igenkänning av lögner genom röstanalys via telefon, som är på väg att slå igenom i bland annat Storbritannien och Tyskland och som provas i Sverige. Kanske ska också bruket av mikrochips med radiosändare inopererade i människokroppen underställas särskilda regler, för att exempelvis inte en kandidat i en rekryteringssituation ska känna sig pressad att "frivilligt" acceptera att bli chippad.

9. Reglera trådlös avläsning av konsumentvaror
Globalt arbetar starka krafter för att avskaffa streckkoderna i handeln och istället sätta så kallade RFID-chips i alla varor. RFID-chips är enkelt uttryckt radiosändare som är så små att de kan monteras i exempelvis en etikett utan att det märks. De avläses med en antenn. Om det vill sig illa kan det ge oss ett samhälle där man i en butik eller på allmän plats kan avslöja en främmande människas underkläder, innehåll i portfölj, handväska etc bara genom att komma nära med en RFID-läsare. För att vi ska kunna dra nytta av de stora fördelar som RFID-tekniken ger, utan att den personliga integriteten drabbas, bör följande etiska kod för RFID-teknologin upphöjas till lag:
- Varor som försetts med RFID-chip måste ha tydlig information om detta
- Vid köp av en vara ska konsumenten kunna få RFID-chippet borttaget eller inaktiverat
- Konsumenter ska ha rätt att ta del av den information som lagrats i en varas RFID-chip.
- Ingen dold avläsning av RFID-chips ska förekomma, vare sig i privat eller offentlig sektor.
- Insamling av information från RFID-chips i sådant som människor bär på eller med sig, såsom kläder och tillhörigheter i plånbok, handväska etc, får inte ske utan de berördas aktiva medgivande
- RFID-chips får inte utan de berördas aktiva medgivande användas för att identifiera människor i situationer där de annars skulle vara anonyma
- Information som samlats in via RFID-läsare får inte knytas till identifierbara personuppgifter utan de berördas aktiva medgivande

10. Stoppa hemlighetsmakeriet kring spårande säkerhetssystem
Öppenhet ska tillämpas beträffande tekniska säkerhetssystem som visserligen inte kontinuerligt övervakar människor men som har en potential att i efterhand spåra enskilda människor. Ett exempel på ett sådant säkerhetssystem är de osynliga koder som färgkopiatorer och åtminstone en del färgskrivare idag automatiskt lägger in i varje kopia/utskrift, och som gör det möjligt för polisen att spåra från vilken kopiator/skrivare ett visst papper kommer. Detta system omges idag av mycket hysch-hysch och officiella förnekanden, vilket skadar medborgarnas förtroende för samhället. Över huvud taget ska spårande säkerhetssystem bara förekomma i sammanhang där mycket starka skäl talar för det.

11. Reglera det offentligas rätt att få tillgång till elektroniska fotspår
Vi måste noga reglera i vilka situationer som polisen och Säkerhetspolisen ska ha rätt att ta del av elektroniska fotspår som uppstått i offentliga eller privata system. Reglerna måste också styra exakt vilka befattningshavare som får ta del av vilken information, hur informationen får hanteras, hur länge den får sparas, och liknande. Polisen ska bara få använda elektroniska fotspår vid grova brott och bara i konkreta brottsutredningar (och alltså inte för att leta efter brottslighet som inte är känd i förväg, så kallade "fisketurer"). Andra samhällsinstitutioner än polisen och Säkerhetspolisen ska över huvud taget inte har rätt att få tillgång till människors elektroniska fotspår.

12. Lagstifta om att den som äger en produkt också äger dess elektroniska fotspår
I de fall elektroniska fotspår uppstår och lagras i produkter (såsom i moderna bilars svarta låda) ska fotspåren ägas av den som äger produkten. Exempelvis innebär det att bilägaren till fullo äger och kontrollerar kördata och annan information som lagras i en personbils "svarta låda", och att ingen annan ska få ta del av denna information utan bilägarens aktiva medgivande.

13. Nej till "svarta listor"
Användningen av svarta listor över personer som anses "misstänkta" på basis av elektroniska fotspår ska vara ytterligt begränsad, förbehållen situationer som verkligen är extrema. Dessa situationer ska i regelverket noga definieras, liksom det sätt på vilket listorna får användas. Vidare måste det finnas vägar för människor att försvara sig och få sin placering på en sådan svart lista överprövad. Svarta listor utgör ett stort hot mot rättssäkerheten, eftersom de tenderar att ligga utanför rättsväsendet, vilket i praktiken kan göra det omöjligt för den som på felaktiga grunder hamnat på en svart lista att bli rentvådd. Dessa allvarliga konsekvenser har redan visat sig i USA, där desperata människor försöker bli avförda från listor som bland annat försenar dem i timmar varje gång de ska flyga, men bara möts av beskedet från myndigheterna att man inte kommenterar sina "watch lists".

14. Reglera arbetsgivares automatiska övervakning av anställda
Företag och andra arbetsgivare ska ha rätt att skydda sina immateriella värden, exempelvis genom att installera system som hindrar anställda från att via epost sprida företagshemligheter till utomstående. Det innebär att en viss filtrering av personalens elektroniska kommunikation måste tillåtas. Denna övervakning ska dock hållas till ett absolut minimum. Arbetsgivare ska inte ha rätt att använda elektroniska hjälpmedel för att övervaka personalen på andra sätt än vad som kan motiveras med tunga skäl, och övervakningen får aldrig vara av starkt integritetskränkande karaktär. Därmed förbjuds exempelvis automatisk kartläggning av anställdas kontaktnät, automatisk mätning av pausers längd och automatisk bedömning av sannolikheten för att en anställd kan uppträda illojalt i framtiden (alla dessa övervakningsformer förekommer redan idag bland arbetsgivare i andra länder). Arbetsgivare ska vara skyldiga att informera personalen om vilken övervakning som eventuellt förekommer. Den information om anställda som arbetsgivare kommer över genom tillåtna övervakningssystem ska inte få användas i något annat syfte än att förebygga att företaget lider skada.

15. Medborgarna ska informeras om användning av elektroniska fotspår
I de fall elektroniska fotspår trots allt används i samhället för övervakning, kontroll, rättsskipning eller liknande ska medborgarna tydligt informeras om detta, och om hur fotspåren kommer att användas. Elektroniska fotspår som samlats in i ett visst syfte får inte senare användas i ett annat syfte utan de berördas aktiva medgivande (spärr mot ändamålsglidning).

16. Övervakarna måste också övervakas
Den klassiska frågan "Vem övervakar övervakarna?" måste ha ett tydligt svar. Den begränsade övervakning som trots allt tyvärr behövs i samband med synnerligen grov brottslighet, såsom terrorism, ska stå under sträng demokratisk kontroll. Öppenhet ska råda om vilka övervaknings-åtgärder som vidtagits. Reglerna och de tekniska systemen ska vara så utformade att ett personligt ansvar kan utkrävas då överträdelser sker. Det ska resultera i åtal och skadestånd. Straffskalan ska väljas så att frågans betydelse markeras. Tillsynen av att myndigheterna följer reglerna ska utföras av en instans med hög kompetens, goda resurser och ett stort mått av oberoende. Det måste finnas enkla och effektiva vägar för medborgarna att kontrollera information om sig själva, att få felaktig information korrigerad, och att få skadestånd när så är motiverat. Det gäller även elektroniska fotspår som inte utgör traditionell databasinformation, och som idag därför inte täcks av rätten att få registerutdrag om sig själv.

november 30, 2004 | Permalink | Comments (0) | TrackBack

november 29, 2004

Kjellvander och rösten (som sprids)

I går kväll höll Christian Kjellvander hov. Det är en upplevelse att se honom spela live: Oerhört starka sånger, en gudabenådad röst och en scenpersonlighet som utstrålar sympati och genuinitet! Den klart bästa konsert jag sett på mycket länge.

Varför skriver jag om en sån här "personlig" upplevelse? Vad har det att göra med marknadsföring? Jag kom i dag på att det ju egentligen har allt att göra med marknadsföring!

Christiankjellvander_28_november_2004_1

Jag anser att Christian Kjellvander är en otroligt bra artist. Och konserten i går kväll var något utöver det vanliga. Jag har de flesta av hans skivor och de gånger han spelar i Stockholm och jag har tid att gå så kommer jag också att göra det. Dessutom – och här kommer det fina i kråksången – så berättar jag om hans förträfflighet för kompisar och min flickvän. Jag tror att jag har "sålt in" honom hos 4-5 personer, definitivt min flickvän (och förhoppningsvis några fler med denna bloggpost ..?).

Om hälften av Kjellvanders fans är som mig behövs ingen marknadsföring i traditionell mening. Vi gör det arbetet åt hans skiv- och bokningsbolag. Kostnadsfritt för dem. Och samtidigt med en betydligt högre trovärdighet än om de själva gör arbetet. Vem litar min flickvän mest på: Mig eller annonsen i Sonic?

Det kallas Word of mouth och det styrs av styrkan i produkten och tjänsten (eller artisten!). I mitt fall har det hittills betytt att jag i alla fall bidragit med några extra hundralappar till Christian Kjellvander. Förhoppningsvis blir det mer - om jag får bestämma.

Detta gäller ju alla saker man verkligen tycker om. Man berättar om det för andra. Och tycker man verkligen om det så pratar man inte bara om det utan man försöker också få andra att göra/köpa/tycka likadant.

Klicka nu vidare och köp en skiva med Christian Kjellvander, t.ex. här. Eller se honom live (nästa konsert är i Karlskrona den 1 december). Egentligen är han för bra för att dras in i ett marknadsföringsresonemang, men jag kunde inte låta bli. Och nu fick jag också en möjlighet att nämna honom på ett ställe jag aldrig förväntat mig …

Och till sist: Vet du inte hur han låter? Lyssna här (klicka på "Songs")

november 29, 2004 | Permalink | Comments (1) | TrackBack

november 25, 2004

Internet och den industriella revolutionen

Jakob Nielsen, världens ledande expert på användbarhet på Internet, menar att industrialiseringen har drivit fram en centralisering inom företagsvärlden som krockar med den mänskliga evolutionen. Med Internet är vi på väg att återställa ordningen - eller som han tillspetsat döpt artikeln till: "Undoing the industrial revolution".

Vi går från:

    • "Mass media (TV, radio, newspapers, magazines, books, motion pictures, and so on) emerged and began broadcasting a small set of messages to a large number of people.
    • Mass marketing used mass media to sell mass-produced products to the working masses.
    • Image building became a primary means of sustaining market position in a mass-marketing environment crowded with similar products."

Till:

    • "Narrowcasting and one-to-one media are what the Web is all about: providing exactly what individual users want in each individual moment. Narrowcasting is also what makes search marketing so effective. Rather than blast uniform messages randomly, a search ad is seen only by people actively looking for the exact thing being sold. Traditional mass media will diminish in importance: TV networks, for example, are irrelevant when you're picking shows from a menu.
    • Reputation replaces image as the way to build a company, product, or brand position. This is partly because you can't establish an empty, slogan-based brand through mass marketing when there's no mass media. Also, reputation becomes more salient in the virtual world where it can be stored and aggregated. Example: reputation manager systems like Google place the most highly rated offers first, regardless of the vendor's size."

[Citerat från: http://www.useit.com/alertbox/20041122.html]

november 25, 2004 | Permalink | Comments (0) | TrackBack

november 24, 2004

En älskad produkt driver försäljningen med Word of mouth

Forrester har intressanta siffror på hur produktkategorin DVR (Digital Video Recording) driver sin försäljning via kunderna och den Word of mouth som de skapar.

Forrester har bl.a. frågat ägare av DVR-enheter, från olika leverantörer, vad de tycker om sina produkter. Över en femtedel säger att de älskar den. Det är väldigt starka ord ifrån en konsument. Och detta påverkar hur de pratar om produkten med familj och vänner.

DVR-kundernas entusiasm driver försäljningen. 30% av dem som äger en DVR säger att de köpt den på rekommendation från en vän.  Vid en närmare titt på hur DVR-ägare pratar om produkten visar det sig att alla har visat den för minst tre personer och 10% har visat den för 20 personer. Nu förstår jag varför TiVoCommunity.com har tusentals medlemmar!

Detta är ett bra exempel på hur en efterfrågad produkt som kunderna är mycket nöjda med har en mycket stor påverkan på företagets försäljning.

Just nu kan du kostnadsfritt titta på Forresters video som sammanfattar rapporten "The Mind of the DVR user: Media and Advertising" (klicka på filmkameran).

november 24, 2004 | Permalink | Comments (0) | TrackBack

november 23, 2004

Blogosfärens storlek

Via morgonens RSS-flöde från ClickZ Stats kommer siffror om blogosfärens storlek. Läs mer här.

november 23, 2004 | Permalink | Comments (0) | TrackBack

Reklam i RSS

I takt med att RSS vinner i popularitet är det oundvikligt att frågan om oönskad reklam i RSS-flöden dyker upp. Läs den här artikeln från webpronews.com om reklam och spam i RSS-flöden.

Vad jag tycker är viktigt att komma ihåg när det gäller reklam i RSS-flöden är att den är relevant för innehållet och att mottgaren är medveten om att den är del av det totala innehållet i RSS-flödet. Störs ditt läsande av oönskad och irrelevant reklam är det väldigt enkelt att stänga av flödet. Reklam som passar med innehållet och är förväntad kan istället leda till en bättre helhetsupplevelse - både pga reklamen men också tack vare de förbättrade redaktionella resurser reklamintäkterna ger.

november 23, 2004 | Permalink | Comments (0) | TrackBack

november 22, 2004

Kommunikationens påverkan på varumärket

Om du frågar tio marknadsförarare hur man definierar och värderar ett varumärke är det ingen högoddsare om du får tio olika svar. Varför? Kanske är det så enkelt att vi ser det som något abstrakt och svårdefinierat. Tyvärr är det inte ovanligt att varumärken ses som något ännu mer abstrakt och komplicerat efter det att varumärkesexperterna sagt sitt.

Suzanne Taylors syn på varumärken och "branding" är desto lättare att förstå:

"Brands are built from nothing less than the sum of a customer's experiences with a product, service or company. Customers' total brand experience will determine whether they will buy anything more from the company and, just as importantly, whether they'll spread awesome or awful word-of-mouth to friends and family."

[Citerat från http://www.marketingprofs.com/4/taylor3.asp]

Enligt Taylors är rekryteringsfasen (aquisition) en viktig del i den totala varumärkesupplevelsen för kunden. Därmed blir kvaliteten på marknadskommunikationen innan köpet mycket viktig i varumärkesbyggandet.

En intressant frågeställning - för oss marknadsförare - om förtroende i detta sammanhang är isåfall om efterfrågad kommunikation (Permission marketing), vänners rekommendationer (Word of mouth) eller massreklam har störst påverkan - såväl positivt som negativt.

Läs Taylors artikel här.

november 22, 2004 | Permalink | Comments (0) | TrackBack

november 19, 2004

Årets citat (om TiVo)!?

" ... next year, the company plans to plaster pop-up ads over the very ads we're trying to skip. Once upon a time, TiVo was an early protagonist in the burgeoning open source culture; now, it's gone all Macbeth on us."

Ben MConnell

november 19, 2004 | Permalink | Comments (0) | TrackBack

Ben läser högt om kundevangelism

Nu kan alla lyssna till Ben McConnell när han läser första kapitlet i den utmärkta marknadsföringsboken Creating Customer Evangelists, som han skrivit tillsammans med Jackie Huba.

Alla som har ett minsta intresse om hur ett företag kan få hjälp av sina kunder (word of mouth) måste läsa denna bok (och det borde vara alla företagare!). Det finns, mig veterligen, ingen bok som ger samma överblick på området - allt kryddat med praktiskta fallstudier.

november 19, 2004 | Permalink | Comments (0) | TrackBack

november 18, 2004

TiVo, TV-reklam och konsekvenserna

TiVo kryper till korset för att blidka TV-reklamvärlden: de kommer att erbjuda annonsörer en möjlighet att marknadsföra också mot de TiVO-användare som snabbspolar förbi TV-reklamen. Genom att sända ut reklam som inte går att snabbspola förbi kan de tvinga tittarna att se reklamen. Hur dum får man vara!? Den största anledningen för många amerikaner att köpa TiVos tjänster är just att slippa reklamen.

AdRants har en klocksäcker analys av hur detta kan komma att påverka TiVo. Eller som en av kommentarerna till AdRants bloggpost: "Wow! Can anyone ignore their customers more than TIVO? Or in advertising vernacular...can any company mismanage its brand more than TIVO?"

november 18, 2004 | Permalink | Comments (0) | TrackBack